Får anställda planera egen verksamhet under anställningen?

Frågan om lojalitet och konkurrerande verksamhet i anställningsförhållanden är återkommande i Arbetsdomstolens praxis. I årets första dom (AD 2025 nr 1) prövar domstolen frågor om lojalitet, företagshemligheter och var gränserna går för arbetstagares förberedelser inför en egen konkurrerande verksamhet under pågående anställning.

Bakgrunden i målet är att tre tidigare anställda lämnat sin arbetsgivare för att starta en egen verksamhet inom samma bransch. Arbetsgivaren menade att de planerat och förberett den nya verksamheten redan under sin anställning och dessutom tagit med sig företagshemligheter i form av bl.a. ritningar och mallar. Tingsrätten ansåg att detta innebar brott mot lojalitetsplikten och att företagshemligheter hade utnyttjats.

Domen överklagades till Arbetsdomstolen som framför allt övervägde arbetstagarens lojalitetsplikt och vad som kan betraktas som en företagshemlighet.

Lojalitetsplikten

Lojalitetsplikten innebär att en anställd ska sätta arbetsgivarens intresse framför sitt eget och inte ägna sig åt konkurrerande, arbetshindrande eller förtroendeskadliga bisysslor. Redan förberedelser för konkurrerande verksamhet kan, beroende på omständigheterna, strida mot denna plikt.

Arbetsdomstolen fann i aktuellt fall att den korta tiden mellan de anställdas uppsägningar och starten av den nya verksamheten talade för att planeringen påbörjats under anställningen. Däremot ansåg domstolen inte att arbetsgivaren lyckats visa att de påstådda illojala handlingarna faktiskt orsakat någon ekonomisk skada.

I domen konstaterade Arbetsdomstolen att vittnesmål visade att kunderna främst valde den nya verksamheten på grund av personligt förtroende, att det rörde sig om vänskapsrelationer sedan tidigare och billiga prisnivåer. Därmed avslogs yrkandet om skadestånd då arbetsgivaren inte visat att brottet mot lojalitetsplikten orsakat arbetsgivaren skada.

Företagshemlighetsbegreppet

Med företagshemlighet avses information om affärs- eller driftförhållanden i en näringsidkares verksamhet, som inte är allmänt känd eller lättillgänglig för den som normalt hanterar den typen av information. Erfarenheter och färdigheter som förvärvas under anställningen betraktas inte som företagshemligheter.

För att information ska anses hemlig krävs en viss aktivitet från arbetsgivarens sida. Det kan handla om markeringar om sekretess eller rutiner som begränsar spridning. Samtidigt kan ambitionen att hålla något hemligt i vissa fall vara underförstådd, utan att det uttryckligen markerats.

I aktuellt fall menade arbetsgivaren att ritningar, dokumentmallar och tidsplaner som tagits med till den konkurrerande verksamheten utgjorde företagshemligheter. Arbetsdomstolen gjorde dock en annan bedömning. Ritningarna hade i detta fall redan delats med kunder på offertstadiet och kunde användas fritt. Mallarna och tidsplanerna ansågs inte tillräckligt avancerade för att uppfylla kriterierna för företagshemligheter, då en person med branscherfarenhet kunde skapa liknande dokument utan större svårighet.

Arbetsdomstolen fann därför att det inte var visat att de tidigare anställda hade angripit arbetsgivarens företagshemligheter.

Förebygg och säkra bevisning

Domen visar vikten av att arbetsgivaren dels lägger krut på bevisningen angående vilken skada som uppkommit och dels ser till att material man betraktar som företagshemligheter inte sprids fritt. Arbetsdomstolen konstaterar att arbetsgivaren har bevisbördan för sitt påstående om skada och det krävs full bevisning om orsakssambandet mellan agerandet från de anställda och den skada som arbetsgivaren lidit. Vidare ska den krets som får ta del av företagshemligheter vara någorlunda definierad annars riskerar materialet att inte omfattas av företagshemlighetslagens skydd.

Har du frågor om lojalitetsplikten i anställningsförhållanden, skyddet av företagshemligheter eller anställdas övergång till konkurrerande verksamhet? Tveka inte att kontakta oss för rådgivning.