Skiljeförfarande

Skiljeförfarande är en typ av tvistelösning som finns parallellt med det vanliga domstolssystemet. För att det ska bli aktuellt med skiljeförfarande måste parterna ha avtalat om det. Det vanligaste är att bestämmelsen om att tvister ska lösas genom skiljeförfarande finns i det avtal som tvisten rör, men det är även möjligt att enas om skiljeförfarande efter det att en tvist uppstått. Många vanligt förekommande standardavtal (AB 04, ABT 06, NLM 19 m.fl.) anger dessutom att tvister av lite större värde ska lösas genom skiljeförfarande.

I ett skiljeförfarande avgörs tvisten antingen av en ensam skiljedomare eller av en skiljenämnd bestående av tre domare. Det finns flera olikheter från det allmänna domstolssystemet. Två centrala skillnader som man direkt stöter på är att parterna har möjlighet att själv påverka vilka som ska vara skiljedomare samt att kostnaderna för skiljedomarnas arbete betalas av parterna, som huvudregel i förskott. Två andra faktorer som förtjänar att nämnas är att skiljeförfaranden normalt går väsentligt fortare än tvist i allmän domstol samt att det finns större möjligheter att hålla tvisten och dess innehåll hemligt. I allmän domstol gäller som huvudregel offentlighetsprincipen även i kommersiella tvister.

Skiljeförfaranden kan i sin tur delas upp i två huvudgrupper, institutionella förfaranden och s.k. ”ad hoc”-förfaranden. Den första gruppen karaktäriseras av att ett institut, i Sverige oftast Stockholms Handelskammare, har tagit fram ett regelverk och tillhandahåller ett kansli som gör att förfarandet blir mer enhetligt och i vissa avseenden mer likt en domstolsprocess. Ad hoc-förfaranden kan styras friare av skiljenämnden, även om det i bakgrunden finns en lag om skiljeförfaranden som nämnden måste förhålla sig till.

Processen i ett skiljeförfarande liknar i stora drag den som förekommer i allmän domstol med inledande skriftväxling, planeringssammanträde, slutlig bevisuppgift och förhandling. Skiljenämnden har dock inte på samma sätt som en allmän domstol incitament att också verka för att hitta en förlikning mellan parterna. Det är därför något mindre vanligt att ärenden avslutas med en förlikning efter att ett skiljeförfarande påkallats.

NORMA har stor erfarenhet av att agera ombud i olika typer av skiljeförfaranden. Våra advokater lämnar också regelbundet råd vid upprättandet av kommersiella avtal när det kommer till valet av tvistelösningsmetod, en fråga som parterna ganska sällan tänker på själva.

Valet av tvistelösningsmetod är särskild viktigt vid internationella avtalsförhållanden. En dom i ett skiljeförfarande kan normalt verkställas i nästan hela världen, vilket inte gäller för domar från t.ex. en svensk tingsrätt. Klicka här för att läsa mer om Verkställighet av domar.