EU-kommissionen har beslutat om nya tröskelvärden från 1 januari 2026 – vad ska man tänka på?

Vartannat år kommer information om att nya tröskelvärden införs, och nu är det dags igen. Från och med den 1 januari 2026 gäller nya tröskelvärden. Det brukar gå relativt obemärkt förbi, men ibland kan det vara värdefullt att stanna upp och fundera i vilka situationer tröskelvärdena har betydelse. Några situationer som kan nämnas är:  

• Det mest självklara är att tröskelvärdena utgör de beloppsgränser som avgör vilka upphandlingsregler som ska tillämpas i en upphandling; dvs. om upphandlingen är direktivstyrd eller om enbart de nationella reglerna (som utgångspunkt) ska tillämpas 

• I upphandlingslagstiftningen finns ett antal ”hjälpregler” som har till syfte att undvika kringgående av reglerna om tröskelvärden, t.ex. vid uppdelning av kontrakt och beräkning av kontraktsvärde m.m. 

• Tröskelvärdet används som rekvisit i bestämmelse om ändring av mindre värden. Enligt 17 kap. 9 § LOU får en ökning eller minskning av kontraktsvärdet bl.a. inte överstiga tröskelvärdet.  

De nya tröskelvärdena som gäller från och med 1 januari 2026

Tröskelvärdena skiljer sig åt mellan de olika upphandlingslagstiftningarna. För LOU skiljer sig tröskelvärdena även utifrån vilken aktör som genomför upphandlingen (sådan uppdelning finns inte i övriga regelverk). Nedan följer en kort lista med de nya tröskelvärden som gäller från årsskiftet.  

Lag om offentlig upphandling (”LOU”) 

Varor & tjänster – 1 589 140 kr för statliga myndigheter och 2 451 816 kr för övriga upphandlande myndigheter
Byggentreprenader – 61 340 804 kr för både kategorierna av myndigheter
Sociala tjänster och andra särskilda tjänster enligt bilaga 2 – 8 513 250 kr för både kategorierna av myndigheter

Lag om upphandling inom försörjningssektorerna (”LUF”) 

Varor & tjänster – 4 903 632 kr
Byggentreprenader – 61 340 804 kr
Sociala tjänster och andra särskilda tjänster enligt bilaga 2 – 11 351 000 kr

Lag om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (”LUFS”)  

Varor & tjänster – 4 789 982 kr
Byggentreprenader – 59 880 179 kr
Tjänster enligt bilaga 3 till LUFS – 4 789 982 kr

Lag om upphandling av koncessioner (”LUK”) 

Tjänstekoncessioner, byggkoncessioner och koncessioner avseende sociala tjänster m.m. – 61 340 804 kr 

Kommentar

Utöver de tröskelvärden som redovisats ovan finns det ytterligare en gräns som är av intresse; direktupphandlingsgränsen. Innebörden av direktupphandlingsgränsen är att upphandling helt utan annonsering kan genomföras om kontraktsvärdet understiger aktuell gräns. Direktupphandlingsgränsen varierar också mellan de olika regelverken, se nedan:  

LOU: 700 000 kr för varor och tjänster samt 8 513 250 kr för tjänster enligt bilaga 2  

LUF: 1 200 000 kr för varor och tjänster samt 11 351 000 kr för tjänster enligt bilaga 2 

LUFS: 1 2000 000 kr för varor, tjänster, byggentreprenader samt tjänster enligt bilaga 3 

LUK: 3 067 040 kr för tjänstekoncessioner, byggkoncessioner och koncessioner avseende sociala tjänster m.m.  

Som redovisats kort ovan är tröskelvärdena (och direktupphandlingsgränserna) inte bara en ”skrivbordsprodukt”. Tvärtom är det en central faktor som syftar till att reglera hur den upphandlande organisationen ska hantera och konkurrensutsätta dess inköp. Reglerna kan betraktas som ”stora paketet”, ”mellanpaketet” och ”lilla paketet”.  

Om det upphandlade avtalet överstiger tröskelvärdet är EU-direktiven tillämpliga fullt ut och då gäller t.ex. hela LOU (med undantag för 19-19a kap). När ett avtals värde understiger tröskelvärdet men överstiger direktupphandlingsgränsen behöver t.ex. endast 19 kap. LOU tillämpas – under förutsättning att det finns gränsöverskridande intresse eller andra skäl att tillämpa övriga regler. Om värdet på det som upphandlas understiger direktupphandlingsgränsen gäller endast reglerna om direktupphandling.  

Som redovisats ovan finns det även undantag för vissa sociala och särskilda tjänster m.m. I dessa fall är det tillåtet att genomföra upphandlingar enligt 19-19a kapitlet vid betydligt högre värden än för övriga tjänster.  

För upphandlande organisationer är det viktigt att vara noggrann och omsorgsfull i de beräkningar av kontraktsvärde som görs inför en upphandling. Överträdelser av reglerna om tröskelvärde kan annars bli en dyr historia, i form av t.ex. upphandlingsskadeavgift. Viss nyans ska dock framhållas, eftersom det ibland kan vara väldigt svårt att göra dessa beräkningar samt fullt ut veta vilka priser som kommer att offereras m.m. Konkurrensverket har tidigare behandlat frågor kring detta och då uttalat att det kan uppstå situationer där en upphandlande myndighet bedömt att ett förenklat förfarande kan tillämpas vid tilldelning av ett kontrakt eller ramavtal, men där utfallet blir att det slutliga kontraktsvärdet hamnar över tröskelvärdena. Förutsatt att den upphandlande myndigheten har agerat omsorgsfullt och gjort en restriktiv bedömning när den uppskattat kontraktsvärdet och därefter valt förfarande utgör ett överskridande inte nödvändigtvis ett brott mot bestämmelserna i LOU. 

Innebörden av detta är troligtvis att endast tydliga överträdelser av tröskelvärdet, och sådant som förhållandevis lätt kunnat upptäckas när upphandlingen påbörjades, medför risk för upphandlingsskadeavgift. Det ska dock betonas att upphandlande organisationer bör vara försiktiga i detta avseende. En annan effekt som kan inträffa är att missnöjda konkurrenter till leverantör som antagits även kan ansöka om överprövning av avtalets giltighet.  

Vidare är det inte alltid känt att ett avtal överskrider tröskelvärdet redan då upphandlingen annonseras eller när avtalet ingås. Tvärtom kan det hända, eller bli känt, under avtalets löptid. I ett sådant scenario kan det fortsatta avtalet betraktas som en otillåten direktupphandling, med risk för upphandlingsskadeavgift och överprövning av avtalets giltighet. Möjligheterna att ändra avtalet bör naturligtvis undersökas i en sådan situation, och det måste naturligtvis vara förenligt med upphandlingslagstiftningens bestämmelser i så fall. Om det inte bedöms vara tillåtet att ändra avtalet bör den upphandlande organisationen, enligt min uppfattning, då genomföra en ny upphandling och verka för att avsluta det befintliga avtalet. I en sådan ny upphandling bör även reglerna om beräkning av kontraktsvärde uppmärksammas – och särskilt vad som gäller om varu- och tjänstekontrakt som regelbundet återkommer enligt 5 kap. 10 § LOU.  

Sammanfattningsvis finns det en del att tänka på och det gäller att vara noggrann samt ”tänka efter före”. Vill ni veta mer om tröskelvärden, beräkningar av kontraktsvärde eller om upphandling i allmänhet – tveka inte att höra av er!