2023-12-05

Nu har FDI-lagen trätt i kraft – ny lag om granskning av utländska direktinvesteringar

Den 1 december 2023 började lag (2023:560) om granskning av utländska direktinvesteringar (”FDI-lagen”) att gälla. Syftet med FDI-lagen är att skydda Sveriges nationella säkerhet samt allmän ordning och säkerhet i Sverige. FDI-lagen innebär en relativt bred skyldighet att anmäla investeringar i svenska företag innan investeringen genomförs.

Vilka investerare ska anmäla?

Även om syftet med FDI-lagen är att reglera utländska direktinvesteringar så ska även svenska och EU-baserade investerare anmäla sina investeringar om lagen är tillämplig. Motivet för att inkludera svenska och EU-baserade investerare är att förhindra att FDI-lagen kringgås. En investerare från Sverige eller EU som förvärvar bolag eller tillgång som är anmälningspliktig ska dock godkännas utan någon ytterligare granskning.

Inspektionen för strategiska produkter (”ISP”) har 25 arbetsdagar på sig att besluta om en anmälan ska lämnas utan åtgärd (vilket är ett godkännande) eller om det ska inledas en granskning av investeringen. En investering som är anmälningspliktig får inte genomföras utan ett godkännande från ISP. I avtal som rör anmälningspliktig investering kommer godkännande enligt FDI-lagen att hanteras som ett villkor för investeringens genomförande (på samma sätt som man i dag villkorar investeringar av godkännande från Finansinspektionen eller Konkurrensverket).

Vilka investeringar ska anmälas?

FDI-lagen gäller investering i bolag, ekonomiska förening, stiftelse, enkelt bolag och enskild näringsverksamhet. För aktiebolag uppkommer anmälningsplikt bland annat om:

– investeraren direkt eller indirekt ska få möjlighet att förfoga över röster motsvarande eller överstigande trösklarna på 10, 20, 30, 50, 65 eller 90 procent (även om investeraren har fått godkänt från ISP på en lägre nivå ska en ny anmälan göras när varje tröskel passeras); eller

– investeraren på annat sätt får ett direkt eller indirekt inflytande i målbolaget (till exempel genom ett aktieägaravtal med viss styrelserepresentation eller omfattande vetorätt).

Anmälningsplikten gäller oavsett om ett bolag är privat eller noterat på börs/handelsplats. Ett undantag från anmälningsplikt är när investeringen görs genom en företrädesemission. En riktad nyemission i ett bolag som bedriver verksamhet som omfattas av FDI-lagen är dock anmälningspliktig. Andra former av investeringar – som till exempel inkråmsöverlåtelser – är också anmälningspliktiga.

När det gäller investeringar som ger tillgång till viss anläggning eller fast egendom kommer dessa att omfattas av granskningssystemet bara i den mån fastigheten/anläggningen ägs av verksamheten som omfattas av FDI-lagen. Det innebär att det som regel inte är anmälningsplikt enligt FDI-lagen vid överlåtelse av fast egendom eller överlåtelse av bolag som äger fast egendom (som inte har annan verksamhet) om inte den fasta egendomen i sig kan anses samhällsviktig, till exempel hamn, flygplats eller logistikcenter.

Vilka verksamheter omfattas?

Samma dag som FDI-lagen trädde i kraft publicerade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (”MSB”) en förteckning över vad som ska anses utgöra samhällsviktig verksamhet. Förteckningen innehåller en förhållandevis bred uppräkning av verksamheter som anses samhällsviktiga.

Utöver samhällsviktig verksamhet enligt MSB:s förteckning finns även andra verksamheter som anses vara skyddsvärd verksamhet som omfattas av FDI-lagen:

  • säkerhetskänslig verksamhet enligt Säkerhetsskyddslagen;
  • produkter med dubbla användningsområden;
  • krigsmateriel;
  • framväxande teknologier och annan strategiskt skyddsvärd teknologi;
  • kritiska råvaror och andra metaller och mineraler; och
  • behandling i stor omfattning av känsliga person- eller lokaliseringsuppgifter.

Vad kan hända vid överträdelser av FDI-lagen?

ISP har rätt att ta ut en sanktionsavgift av en investerare som genomför en investering utan anmälan trots att investeringen omfattas av FDI-lagen. Sanktionsavgiften kan uppgå till högst 100 miljoner kronor. Eftersom målbolaget har en upplysningsplikt till investeraren kan även målbolaget åläggas sanktionsavgift.

En investering som genomförs utan iakttagande av anmälningsplikten är dock inte automatiskt ogiltig. Det är endast om en investering genomförs i strid med ett förbud från ISP som investeringen blir ogiltig (och dessutom kan en sanktionsavgift påföras).

Hur kommer FDI-lagen påverka NORMAs arbete med investeringar?

Vi bedömer att FDI-lagen kommer att behöva beaktas vid ett förhållandevis stort antal investeringar framöver. Vi förväntar oss dock inte att det är många investeringar som kommer att stoppas eller förses med villkor. I stället kan FDI-lagen förväntas innebära:

  • identifiering av klienter som har verksamhet som omfattas av FDI-lagen;
  • säkerställande att klienter som berörs inför rutiner för information och kontroll när upplysnings- eller anmälningsplikt uppstår;
  • att alla transaktioner behöver granskas med utgångspunkt i FDI-lagen för att kunna säkerställa att anmälan görs och att tidplanen för projektet beaktar väntetiden hos ISP;
  • framtagande av särskilda villkor avseende genomförandet av att ett godkännande enligt FDI-lagen i de avtal som används för investeringen; och
  • proaktivt arbete med befintliga aktieägaravtal, optionsprogram med mera mot bakgrund av att FDI-lagen gäller även om man redan är aktieägare i bolag som omfattas av FDI-lagen.

Om ni har frågor kring hur den nya FDI-lagen kan komma att påverka er verksamhet är ni välkomna att kontakta oss på NORMA.