2022-06-17

Nya regler om utländska direktinvesteringar

En statlig utredning föreslår ett nytt svenskt system för granskning av utländska direktinvesteringar i Sverige. Syftet är att skydda Sveriges nationella säkerhet samt allmän ordning och säkerhet i Sverige. Om förslaget genomförs kommer det att få betydande konsekvenser för både investerare och målbolag i samband med investeringar och transaktioner. NORMA Advokater kommer därför att bevaka och informera klienter om det fortsatta lagstiftningsarbetet för att i god tid kunna bedöma om en investering eller verksamhet kan komma att beröras.

Förslaget innebär en relativt bred skyldighet att anmäla investeringar i svenska företag innan investeringen genomförs. Anmälan ska göras oavsett om den som gör investeringen är från tredjeland, EU-medlemsstat eller Sverige. Utgångspunkten är att anmälningsplikten omfattar alla investeringar som medför att mer än 10 % av rösterna i svenska företag som bedriver ”skyddsvärd verksamhet” övergår till ny ägare. Reglerna gäller även investeringar på börsen eller via en handelsplattform. Frågan är då vad som utgör ”skyddsvärd verksamhet”?

 

Några verksamheter är enklare att avgränsa, till exempel de som berör krigsmateriel eller produkter med dubbla användningsområden. Det är svårare att bedöma om ett målbolags verksamhet anses vara något av det följande:

 

– samhällsviktig verksamhet (tjänst eller infrastruktur) som upprätthåller eller säkerställer samhällsfunktioner som är nödvändiga för samhällets grundläggande behov, värden eller säkerhet;

– verksamhet som rör framväxande teknologier och annan strategiskt skyddsvärd teknologi;

– verksamhet vars huvudsakliga ändamål innefattar behandling av känsliga personuppgifter eller lokaliseringsuppgifter; och

– verksamhet som prospekterar, utvinner, anrikar eller säljer råvaror som är kritiska för EU eller andra metaller och mineraler som är kritiska för Sveriges försörjning.

 

Utredningen slår fast att det ska vara så okomplicerat som möjligt för en investerare att avgöra om den tänkta investeringen omfattas av lagens tillämpningsområde och behöver anmälas. Samtidigt konstaterar utredningen att det inte är helt enkelt att i det enskilda fallet bedöma om en verksamhet ska anses som samhällsviktig utifrån de intressen som granskningssystemet syftar till att skydda. Jag kan bara instämma i den bedömningen.

 

Avgränsningarna för anmälningsplikten ska utgå från de samhällsfunktioner som är de viktigaste utifrån ett totalförsvarsperspektiv. Utredningen bedömer att det i dag inte finns någon avgränsning av begreppet samhällsviktig verksamhet som är lämplig att använda rakt av. I till exempel sektorerna energiförsörjning, finansiella tjänster, hälso- och sjukvården, information och kommunikation, livsmedel och transporter kan det enligt utredningen finnas verksamheter där investeringar kan behöva granskas till skydd för säkerhetsintressen.

 

När det gäller frågan om vilka avgränsningar som ska gälla för framväxande teknologier så föreslås det att regeringen ska få meddela vilka teknologier som ska omfattas av granskningssystemet. Vilka råvaror, metaller och mineraler som berörs kommer också att avgöras av regeringen (och av EU:s råvarulista).

 

Redan nu står det alltså klart att de verksamheter som berörs finns inom ett flertal sektorer och branscher. Eftersom det närmare utpekandet av många av verksamheterna ska göras i föreskrifter går det i dagsläget inte att närmare bedöma hur många investeringsobjekt det är fråga om totalt sett.

 

Vi ser framför oss att det kommer att vara viktigt att både investerare och målbolag har kontroll på det nya granskningssystemet för utländska direktinvesteringar. Följden av att reglerna inte följs kan bli att investerare och målbolag kan drabbas av sanktionsavgift på upp till 50 miljoner kronor eller, i värsta fall, att avtalet är ogiltigt.

 

Redan nu kan jag se att granskningssystemet kommer att medföra att många avtal behöver villkoras av anmälan och granskning enligt de nya reglerna innan parterna kan genomföra transaktionen eller investeringen. Vidare kommer systemet att innebära nya administrativa bördor för både investerare och målbolag, särskilt mot bakgrund av att målbolag föreslås bli skyldiga att upplysa potentiella investerare om att målbolaget omfattas av granskningssystemet.

 

Lagstiftningen föreslås gälla för investeringar som genomförs efter den 1 februari 2023.